Stora skillnader i hur tungt villalånet väger

Hur stor del av hushållens inkomster som går till villalånekostnader varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. I Solna uppges över 40 procent av hushållets nettoinkomst gå till villalånet för en genomsnittlig villa, medan vissa kommuner ligger runt tre procent. Det framgår av en ny analys från Landshypotek Bank, publicerad torsdag 25 juni 2026.

Så har Landshypotek Bank räknat

Landshypotek Bank har, enligt pressmeddelandet, använt aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster för att räkna ut hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en villa i kommuner och län.

Beräkningen utgår från:

• Hushåll med två inkomster
• Belåningsgrad: 75 procent
• Bolåneränta: 3 procent
• Amortering: 2 procent
• Kalkylen gäller efter ränteavdrag
• Inkomster baseras på medelinkomst efter skatt (SCB) för hushåll med två inkomster

Kommuner med högst och lägst andel

Stockholmsområdet sticker ut i sammanställningen. I Solna lägger ett genomsnittligt hushåll enligt analysen 41 procent av nettoinkomsten på villalånet. I Sundbyberg är andelen 40 procent och i Lidingö 32 procent.

I andra änden av skalan finns bland annat Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele, där omkring tre procent av hushållets nettoinkomst uppges gå till lånet för en genomsnittlig villa.

Skillnader även på länsnivå

På länsnivå uppges Stockholms län ha högst andel, där 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent.

Lägst är andelen enligt analysen i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger elva procent av inkomsten på villalånet.