Generativ AI förändrar svenskundervisningen

Generativ AI gör det allt svårare för gymnasielärare i svenska att avgöra vad som är elevens eget arbete. Det framgår av ett pressmeddelande från Luleå tekniska universitet (LTU), publicerat den 27 maj 2026, som hänvisar till en ny studie om hur AI påverkar undervisning och bedömning i svenskämnet.

Intervjuer med lärare visar förändrade arbetssätt

Enligt LTU bygger studien på intervjuer med gymnasielärare i svenska och visar att generativ AI redan påverkar undervisning, bedömning och relationen mellan lärare och elever.

– Generativ AI kan fungera som stöd, inspiration och verktyg, men väcker samtidigt frågor om fusk, tillit, källkritik och lärarens roll, säger Caroline Graeske, professor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet, i pressmeddelandet.

Så försöker lärare möta utvecklingen

Studien beskriver flera sätt som lärare uppges anpassa undervisningen på för att hantera den nya situationen, bland annat:

• kortare skrivuppgifter
• arbeten som delas upp i flera steg
• skrivande i kontrollerade miljöer, exempelvis låsta skrivplattformar
• ökat fokus på källkritik och på hur AI-verktyg används
• i vissa fall mer analoga upplägg, som handskrivna uppgifter

– Eleverna måste fortfarande lära sig att själva läsa, skriva, tolka, tänka kritiskt och uttrycka sin egen röst, säger Niclas Ekberg, universitetslektor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet, i pressmeddelandet.

Behov av nya former för uppgifter och examination

Enligt LTU pekar resultaten på att traditionella uppgifter och examinationsformer inte längre räcker till i samma utsträckning. I stället kan undervisningen behöva bygga mer på muntliga moment, processarbete och ökad insyn i hur elever arbetar.

– Med rätt användning kan AI bli ett stöd i lärandet, men utan anpassning riskerar den att underminera både kunskapsbedömning och tilliten i undervisningen, säger Niclas Ekberg.

Studien betonar samtidigt att lösningen inte är att stoppa tekniken, utan att använda den mer medvetet.

– En viktig slutsats är att lösningen varken är att vara teknikfientlig eller okritiskt positiv. I stället behövs ett kritiskt och medvetet förhållningssätt där elever och lärare lär sig förstå, granska och använda generativ AI på ett ansvarsfullt sätt, säger Caroline Graeske.

Publicerad i vetenskaplig tidskrift

Studien heter En annan verklighet? Möten med generativ AI i gymnasieskolans svenskämne och är publicerad i tidskriften Utbildning & Demokrati (2025, vol. 34, nr 2, s. 61–84). DOI: 10.48059/uod.v34i2.2361.