Analys pekar på miljardkostnader vid missade EU-krav

Sverige riskerar ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande den 22 juni 2026.

I fokus står den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. För kommuner som Kalix, liksom övriga landet, är det här områden som berör hur utsläpp kan minska i vardagliga system som transporter och energianvändning.

Underskott på 11,0 miljoner ton i ESR-sektorn

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger Sverige möjlighet att täcka upp till 5,2 miljoner ton av detta genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten. IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL, i pressmeddelandet.

Kostnader: ETS-flex och ett återstående gap på 5,8 miljoner ton

IVL uppskattar kostnaden (förlorad intäkt) för att använda ETS-flexen till cirka 5–8 miljarder kronor. Efter det återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton.

För det återstående gapet lyfter IVL i analysen tre huvudsakliga vägar:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater samtidigt har underskott i ESR-sektorn, vilket gör kostnaden osäker.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas i pressmeddelandet till 11–22 miljarder kronor, utöver kostnaden för använda EU ETS-utsläppsrätter.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs vidare till nästa år. Om Sverige missar även nästföljande år upprepas uppräkningen, vilket ger en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner enligt tidigare rättsfall

Utöver ökade kostnader för själva utsläppsgapet kan Sverige också drabbas av ekonomiska sanktioner.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, i pressmeddelandet.