Nedskräpning i Sverige – nya siffror från Håll Sverige Rent

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten, som släpptes den 20 april 2026, visar bland annat att mängden skräp i stadsmiljö har minskat över tid – men också att nikotinskräp fortsatt dominerar och att skillnaderna mellan svenska stränder är stora.

73 % ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt uppger bara omkring en av tio att de själva har skräpat ner. Enligt pressmeddelandet nämns slöhet, brist på papperskorgar och att skräp uppfattats som komposterbart som vanliga orsaker.

Stadsskräpet minskar – plastprodukter bland de som minskat mest

Rapporten lyfter att de nationella skräpmätningarna nu gör det möjligt att följa utvecklingen över tid. I stadsmiljö anges skräpet ha minskat mellan 2023 och 2025, med totalt 30 % sedan 2023.

Exempel på minskningar i stadsmiljö (enligt rapporten):

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: -73 %
• Plastkorkar: -62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: -62 %
• Påsklämmor: -81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring kommenterar utvecklingen i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats, säger hon.

Nikotinskräp vanligast i stadsmiljö

Trots att antalet fimpar uppges ha minskat är nikotinprodukter fortfarande den största skräpkategorin i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 anger att:

• Fimpar står för 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 %
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (snusdosor, cigarettpaket, vejps) utgör nikotinskräp cirka 70 % av stadsskräpet

Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräpföremål på en kilometer

För att illustrera hur det kan se ut i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt mätresultat till ett vardagsexempel: På en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana anges man passera över 1 000 skräpföremål.

I exemplet motsvarar det bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor minskar – men i för långsam takt

Förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast uppges ha minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att nå målet om en halvering till 2026.

Enligt pressmeddelandet visar nationella skräpmätningar från 2023 och 2025 inte några signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränderna – Västerhavet sticker ut

Rapporten beskriver stora regionala skillnader i strandskräp:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket är en ökning med 55 % jämfört med 2024. Enligt pressmeddelandet är det 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). 99 % av skräpet anges vara plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: median 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket anges ligga under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Snus vanligast på fjällleder

Även i fjällmiljöer syns nedskräpning. I mätningar längs vandringsleder uppges snus vara det vanligaste skräpet och utgöra 25 % av det som hittades under 2025.