Fokus på robust värmeförsörjning i ett kallt klimat

Ett längre avbrott i värmeförsörjningen under en norrbottnisk vinter kan snabbt få allvarliga konsekvenser för människor och samhällsviktiga verksamheter. Enligt ett pressmeddelande från Luleå tekniska universitet startar nu ett nytt tvåårigt projekt tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbotten och Kristina Lygnerud AB för att stärka fjärrvärmens motståndskraft i vardagen, vid kris och ytterst i krig.

Projektet berör hela Norrbotten, vilket även omfattar Kalix kommun, där en stabil värmeförsörjning är viktig under långa perioder av sträng kyla.

Bakgrund: Ökad riskbild kring fjärrvärme

Fjärrvärme dominerar som värmekälla i länets tätorter och Norrbottens 14 kommuner beskrivs som beroende av en stabil värmeförsörjning. Samtidigt pekar pressmeddelandet på en mer komplex riskbild som påverkar både ekonomi och fysisk beredskap.

Jeaneth Johansson, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet, säger:

– Under en kall vinter i Norrbotten är fungerande värmeförsörjning avgörande för människors hälsa, för samhällsviktiga verksamheter och för att samhället ska fortsätta fungera. Vi behöver därför förstå våra sårbarheter innan en allvarlig störning inträffar.

Det här ska projektet göra

Projektet heter ”Kallt väder och kritisk infrastruktur – ökad beredskap bland fjärrvärmeföretag i Norrbotten” och ska undersöka hur en ekonomiskt hållbar och resilient fjärrvärme kan säkerställas i Sveriges nordligaste län. Arbetssätt och lösningar ska också utvecklas för att kunna användas i andra delar av landet.

Projektet omfattar hela fjärrvärmens värde- och leverantörskedja, bland annat:

• tillgång till bränsle och lagring
• produktion och distribution
• kundrelationer

Risker som ska analyseras

Forskarna ska tillsammans med fjärrvärmeföretag, kommuner och Länsstyrelsen identifiera och analysera flera typer av risker, enligt pressmeddelandet:

• ekonomiska risker, som stigande bränsle- och biomassapriser
• osäker tillgång till råvaror
• klimatrelaterade risker, till exempel extremväder
• störningar i el- och leverantörssystem
• digitala hot, som cyberhot
• geopolitiska risker och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge

Berit Nilsson, samordnare energi och klimat vid Länsstyrelsen Norrbotten, säger:

– Ingen aktör kan ensam hantera hela riskbilden. En starkare beredskap förutsätter att fjärrvärmeföretag, kommuner och regionala aktörer vet vem som ansvarar för vad och hur resurser kan samordnas när läget blir ansträngt.

Norrbotten som testmiljö – med spridning till resten av landet

Norrbotten beskrivs som en strategisk testmiljö på grund av strängt vinterklimat, stora avstånd, begränsade alternativa försörjningsvägar och höga krav på stabil värmeproduktion.

Kristina Lygnerud, VD på Lygnerud AB, säger:

– Om vi kan utveckla en robust och fungerande modell under Norrbottens krävande förhållanden kan lärdomarna få stor betydelse även för andra län. Ambitionen är att gå från fragmenterad riskhantering till ett gemensamt och systematiskt beredskapsarbete för svensk fjärrvärme.

Resultaten ska integreras i kommunernas och Länsstyrelsens arbete med energiplanering och beredskap. Metodiken ska även spridas till övriga länsstyrelser genom Länsstyrelsernas energi- och klimatsamverkan (LEKS).

Start i oktober 2026

Projektet är tvåårigt, startar i oktober 2026 och finansieras av Energimyndigheten. Det ska genomföras i nära samverkan med länets kommuner och fjärrvärmeaktörer.